Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Leguanens svek

Avskalade känslor som kronärtskockans sorgsna blad.
Blad som dagbokens sista sida. Att våga kyssa den eldsflammande drake, fastän rädslor med färg av svart silvergran och jag låter mig somna om i turkos lagun vinden omfamnar. Vit chokladmousse frestar silkeslen som persikobakelse vi avnjuter samtidigt den ylande alfahanne i vargtimmen våra minnen krossar som isbitar och som det ilar. En våg av hjortronlikör, som lava så tidlöst äkta. Vi fanns hos varandra även när tukaner så smärtsamt närmar sig sagans slut gång efter gång. Ärren på min hud berättar mer än jag vill avslöja. Men leguanen. Leguanens svek ömsar och vandaliserar din livshistoria. Samtidigt lemurer i själen baddar de öppna sår, så omsorgsfullt. Bävrar av bärnsten gnager träden med årsringar av erfarenhet av livets säsonger och vädrets alla skiftningar. Där pärlugglan slår ut sina vingar hon sveper över äventyren i sin inre kompass. Hon vänder om innan mörkret omsluter henne. Njuter av rådjurets skönhet, dock en undran: Vem vaggar mig till sömns när mina drömmar utspridd över galaxens oändlighet vilset som övergiven harpalt.
Ett sista farväl innan regnskogen inom mig skövlas.




Fri vers av Black raven VIP
Läst 111 gånger
Publicerad 2019-12-11 15:36



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Black raven
Black raven VIP