Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
2019.12.14 lördag.


Julaftonen

Den här dagen går mig bort längs ödets väg. När natten kommer med sin otillgänglighet så vaknar den sista spjuvern, för att ironisera allt. Men tanken är allt för avlägsen för att brista ut i skratt. Som vanligt är fickorna tomma och hungern påtaglig. Detta panikslagna tidevarv som ser undergång i allt, utan för den skull göra nåt åt det. Eller som fördärvet sa: - ”Man kan ju supa bort allt!”. Ack ja, denna de stilla lovsångernas natt inför jordens vältrande in i ett nytt årtionde, kan ge tankarna kraft att nå ut i livet. Som måste levas.

 




Prosa av Mats Kitok-Lundmark VIP
Läst 104 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2019-12-14 05:39



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Mats Kitok-Lundmark
Mats Kitok-Lundmark VIP