Regnet smattrar mot fönstret som blickar ut över fjolårets dystra gråbleka slätter. Är det idag som de mörka skuggorna försvinner och jag nu ska fyllas med det ljusa jag längtar efter?

Dagarna vandrar som de vill även om jag själv önskar att tiden kunde stanna upp och spolas tillbaka så jag kunde ändra på det som Jag själv vill.

En dag kommer jag inte vara det trasiga barnet som efter år med nål och tråd försökt att ensam laga mina trasiga sömmar. En dag kommer jag lämna dom och alla andra när jag bevisar att man kan följa och nå sina drömmar.

En dag ska jag bevisa att jag är bättre än det liv jag föddes till. Jag kommer att vara det lilla ljuset i helvetet ni lämnade mig i.

*