Upplever tillvaron allt mer drömlik
som ett stötvis vaggande framåt,

Rör mig
I ett ekvatorialt klimat
längs ett grovt rep uppspänt mellan klumpar av kola
Söt och varm kola


Koncentrerade känslor
Destillerade
Upplevelser sega och utdragna
Djupa
Klibbiga
Och
Välsmakande

Ett tjärdoftande rep som gör djupa märken i handflatan
Där jag hänger i armarna
Känner jag ändå ingen ytlig smärta
Möjligen en dov tung sorg
Över det jag lämnat bakom mig

Inuti har en hårdhet
Ett nötskal
växt runt det mjuka

Fjun är borta
Mjuka kanter likaså

Men
Jag rör mig ännu smidigt
Gepardlikt
Långsamt som
en sengångare

Över trädtopparna växer himlen över mig och
det är soluppgång efter solnedgång och ett rosa skimmer över grenverket