Jag går en gata
in mot livet.
Du stannar mig i klivet
och börjar prata,
du ler
och skrattar glatt,
jag fattar att
du ser
vad du vill se
och vill då be
mig följa i ditt spår
dit där lyckan når.
Och varför ska jag tveka,
mina dagar är så bleka,
och du strålar som en sol
i din blus och kjol.


*
Dikten uppläst



Känsla och kontakt

LÄS -Poesi är tät-