Dottern till torparen Johan i Hult
var en fattig men vacker kvinna
Till doktorn hon gick med en krämpa
men någon sjukdom stod ej att finna

På dagarna hon mest i sängen låg
av dagliga sysslor hon ej ville ta del
Det tjatades och gnatades på jäntan
men ingen förstod var det var som fel

Hon var lat och ville ingenting göra
sades det om torparens Anna Kristin
Det står inte rätt till sa doktorn
och skrev ut mängder av medicin

Så en vacker dag när tösen fyllde år
knackade det plötsligt på stugans dörr
Det var drängen Anders son från Kläppen
honom kände de väl till sedan förr

Gift dig med mig sa Anders så glatt
här kan du inte längre ligga och glo
Det var det bästa som kunde hända
för nu blev det fart må ni tro

Hon kastade sig om drängsonens hals
och utbrast glädje och kärlek till livet
att göra sysslor i hemmets frid
blev nu roligt, nyttigt och helt givet

En stuga de byggde och gifte sig
och åtta barn fick Anna Kristin
Krämporna hon kände i själ och hjärta
försvann när hon fick rätt medicin

(Copyright © ULJO