Du är den snällaste jag vet
Du säger aldrig sanningen
Du låter mig leva i en illusion
Om att jag får vara jag, att blått egentligen är rött och grönt inte är skönt
Att allt jag säger är klokt och politiskt korrekt
Du korrigerar aldrig mina felsägningar eller min naiva världsbild
Att blått faktiskt är rött verkar du också faktiskt tycka
Att vara praktisk har du också glömt
Att älska fast det ibland gör väldigt ont
Behöver du inte övertyga mig om
Men att älska lagom tycks mig vara svårt
Det är naivt att tro att du är den snällaste jag vet
För ballongen kan så enkelt spricka
En sylvass kommentar och allt är över
Hur skall du då rädda situationen
Kulissen rämnar och illusionen bryts
Ett nytt perspektiv skapas och steget ut är ett faktum
Men du räddar mig väl då
Du är ju den snällaste jag vet