Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Skymning

flyttlasset väntar

i ett obestämt fjärran

 

efter åtta års vandrande

upp och nerför

 

kåkens sviktande menisker

knarrande bindvävar

 

kanske inte bara vi

gläds åt en skilsmässa

 

 

 

men vi har en sak

gemensam

med den gamla

 

båda har sina bästa år

bortom jordens krökning

 

fast säker

kan man väl

aldrig vara

 

 

 

en talgoxe

sätter putslustigt

lufthavet i dallring

 

från bohusgårdens

höjd

 

tittar blå

rosafärgade

 

höghus

ner över stan

 

 

 

klockan pumpar

tidens decimaler

 

genom

millenniernas avlopp

 

allt ditt vemod

samlas i en dov punkt

 

i den flytande kärna

som är ditt jag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




Fri vers av Håkan Grapenfalk
Läst 363 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2020-02-01 16:38



Bookmark and Share


    Elisabeth Nilsson VIP
Vackert och känslosamt vemod diktat om uppbrott och början på något nytt, som skapar tankar och kanske en ängslan om livets nya trappsteg.
2020-02-01

    ej medlem längre
Vilken fin text! Det går inte att undgå att bli berörd av detta uppbrott som är både fysiskt, känslomässigt och psykologiskt. Man går mot årens skymning, men efter natten kommer en ny dag. Och ur alla avslut växer en ny början.
2020-02-01

    Sefarge VIP
Kraftig igenkänning
I skrivelsen ord!
Med avstånd och
Närvaro samtidigt
Förenande


2020-02-01

  Solweig Jansson VIP
Åh, vilken fin dikt om uppbrottets vemod och smärta ! Av egen erfarenhet vet jag att något nytt och underbart kan vänta runt hörnet - men tidens gång , den är inget att göra åt !
2020-02-01
  > Nästa text
< Föregående

Håkan Grapenfalk
Håkan Grapenfalk