Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


JAG SÖRJER FÖR MIG - DIG - SOM DRABBATS AV VÅLDTÄKT


HUR JAG KÄNNER MIG JUST NU

 

den här glada solstrålen

blir glad av allas ert stöd

men ibland är mitt inre i nöd

det är som om det som skett leder till

att leva själsligen på vatten och bröd

 

synnerligen svåra känslor och tyngd

avslutar mina inspirerande synapser

skickar dem in i en flammande eld

och bränner bort kreativa impulser

 

jag strandar bland bråten och vrak

kan inte stå rak och känner mig spak

 

livet är orättvist mot oss kvinnor

jämställda sverige där vi våldtas

min ena dotter av tre har nu lidit

två av tre döttrar förutom jag själv

våldtagna och sargade i själ och hjärta

 

jag har EN dotter av tre som klarat sig undan

men hur går det för mina sju barnbarn

var av fem är flickor men även pojkar drabbas

i vårt jämställda sverige - där jag rasar samman

 

nu faller alla furor och granarna fuckar upp

vad har hänt med mig som bara gråter floder

vad har hänt med mig då allt går så långsamt

i mitt jämställda sverige skulle framtiden ljusna

men det tornar upp sig mörka moln inför solen

 

jag ska lysa så starkt bakom de där molnen

acceptera orättvisornas mastodonta eremiter

ska jag finna hopp i någonting så är det att

det är ju vi alla andra som inte våldtar som

representerar och är det jämställda sverige

eller är vi inte? - hur ska vi kunna vara det?

 

jag samlar mig eller gör jag verkligen det

nej jag sjunker ned som en sten från himlen

lämnar min plats som den lysande solen

ligger i fosterställning och kippar efter andan

suckar djupt och drar igen gardinerna om igen

och igen och igen om och om igen nästa dag

 

stålsätter mig med min rekordkampanj

att sy 1000 st väskor till välgörande ändamål

åtta månader och jag har sytt 850 st

TYGVÄSKANS RENÄSSANS har inte en chans

emot dessa som lurar i skuggorna - se upp!

 

men detta botar inte mig

det får inte molnen att skingras

det gör inte att jag reser mig upp denna gången

 

nu leker det inte inom mig mer

gräset är så torrt och sprött

mitt hår blir tunnare och glest

min blick ser sorgsen ut och jag lider

 

sotet och svärtan är inte bitter

det är en uppgiven solstråle kvar

sorgsen arg besviken samtidigt handlingskraftig

den lyser in i ett öga fångar glimten i

ett trettonårigt barnbarns ögon när hon önskar

men det gör så ont att det var hennes mamma

 

jag hade inte en mamma som blev våldtagen

men jag är en mamma själv våldtagen

med en våldtaget dotter som har en tonårsdotter

jag vill bara skrika och tårarna sprutar rakt ut nu

min smärta och oro känner inga gränser

jag är en våldtagen mormor med en våldtagen dotter

hur ska vi skydda oss och hur skyddar jag barnbarnet

 

jag falnar och blir till ingenting

tårarna sköljer inte bort de drar fram bilder

bilder av utsatthet och oro för att 

allt skall upprepas om och om igen

 

min musiklista på spotyfy spelar i bakgrunden

jag var så hoppfull och såg med tillförsikt på livet

men när domen föll emot mannen som förgrep sig

på min dotter då brast allt för oss - vi tillintetgjordes

 

en dom för ett liv i spillror blir så blek

den bleknar snart - förövaren känner ett litet stick

ett litet hål i plånboken och en liten tid av sitt liv

NU och här sitter kvinnor ofta märkta för livet

vi ska fortsätta vara mammorna mormor eller farmor

vi ska utbilda oss och gå till jobbet tjäna pengar

vi ska vara väninnor eller bara gå in och gömma oss?

 

så vart finns ljuset och hoppet 

vart finns solpåfyllningens vinfina ånga

vart går stigen när stegen är så tunga

vart leder den - är det ännu en återvändsgränd?

ska jag falla utför ett stupp plötsligt igen

ska mina barnbarn få bli mödrar som aldrig

kommer att ha minnen av våldtäkter...

i ett jämställt sverige i framtiden? ... ...

 

ska mina barnbarn få bli de kvinnorna

som aldrig våldtas i ett jämställt sverige

vad är jämställdhet - hur många män våldtas

är det lika många män som utsätts som kvinnor

hur ska de i så fall få bli de pappor de har rätt till

hur ska flickor få bli de mammor de har rätt till

människor som aldrig behöver frukta

att bli våldtagna...

 

jag vet inte längre hur det skall sluta

solstrålen försvinner bakom de mörka molnen

det bleknar aldrig minnet av en våldtäkt

det måste ni ha förstått i dessa ord

 

jag sörjer varje del av mig

nu sörjer jag varje del av min dotter

och önskar av hela mitt hjärta

att mitt barnbarn aldrig drabbas

 

jag önskar en framtid utan våldtäkter

så att vi kan få leva lyckliga och fria

i ett jämställt sverige idag... ... ... ...

men hur?

 




Övriga genrer av Solstrale VIP
Läst 437 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2020-02-05 11:00



Bookmark and Share


  Bodingen VIP
Jargongen mot kvinnor och flickor har blivit för jävlig bland vissa grupper och enskilda i samhället, de vill gå tillbaks till medeltiden istället för att ha en progressiv framtid. Detta totala människoförakt hör inte hemma någonstans.
2020-02-16

  Olof Lagerhorn VIP
Blir ledsen av att läsa vad som hänt er. Våldtäkt är ett fruktansvärt brott.
Jag hoppas att ni får hjälp och stöd.
2020-02-11

    Lena Staaf VIP
All medkänsla till dig och dina döttrar och ilska mot förövarna! Dålig uppväxt förklarar men förlåter ingenting. Våldtäkter, kvinnomisshandel, du har rätt i att de inte hör hemma i ett jämställt land. Redan i skolan bör man jobba med attityder, det görs alldeles för lite. Det är en rå och sexistisk jargong i många skolor.
Ja, alkoholen har också betydelse.
2020-02-05
  > Nästa text
< Föregående

Solstrale
Solstrale VIP