På fingrarna hade hon jättemånga ringar.
Hon bytte aldrig ut dem,
utan fingrarnas sortiment,
Var just dem!
Ringarna, som hon hade om fingrarna,
på grund av hennes konstantitet...
Påminde hennes ringar, om årsringarna hos ett träd...
Hon åldrades,
Och hon kallade sina skötebarn, hennes ringar,
för hennes behag!
Precis som hos ett träd, åldrades ringarna med henne!