Pod och ASMR...narcissismens och autismens höjdpunkter
Att "uppträda" framför en publik
som inte syns
är psykologiskt jämförbart
med att förgäves be mamma eller pappa
titta på vad man har gjort
då de själva är försjunkna.
Den generation människor
som nu ägnar sig åt detta trolleri
är så in i märgen skadade av
ensamhet och besvikelse
över en publik som aldrig tittade upp,
att man ska inte förvånas över
att man som gamling
heller aldrig får ögonkontakt med
den yngre generationen på
allmänna samfärdsmedel.
En ung kvinna hastade över vägen
med ögonen i appen.
Det kom en mc i hög fart.
Nu finns hon inte mer.
Det är viktigare att bli bekräftad
av en annan människa
än att se sig för.
Det är viktigare att spela ett spel
för tusende gången på mobilen
än att se vem som sitter mittemot.
Det är viktigare
att vara ensam och klaga över ensamhet
än att visa hur rädd man är för kontakt.
Då har vi nått ändpunkten
för ensamhet.
Mentalsjukhusen
går på räls.
Läkaren säger åt oss
att dörrarna stängs.