Jag kan inte skriva mer idag...
Känns som att jag inte insupat ett glas med poesi på ett bra tag!
Och när man avstår poesi, liksom vin, under så lång tid...
Då blir bakfylledagen, av det lilla så Gjutet!
Man känner...
Att man blir bakfull , på nästan ingenting!
Att det lilla man insupar, går in i hjärtesnåret och törnar ihop sig i hjärtetrakten...
Man blir känslosam för ingenting...
Ja, det lilla som man kallar för INGENTING...
Men som ändå är något litet!
Och så lägger man av...
Just för idag!
För att det känns som att man inte orkar fortsätta med insupandet av uppgift eller alkohol, mera idag!
För att man blivit för känslosam...
Och insupit för lite...
För att man inte orkar rå på sina känslor, just idag...
Och så hoppas man att det inte skall fortsätta på samma visa!