Nog kan det stundom tyckas barnsligt bråkigt,
allt gräl på den poetiska parnassen,
att dikter fylls med allehanda tråkigt
från bolsjevikens bröl till nöff från nassen.

Men diktens roll har alltid varit brokig,
som fotbollens handhavande av brassen,
som inlandsbanan, stundom trist och krokig,
som lördagsblandningen i konsumkassen.

Det är ju alltid bråk i politiken
och någonstans skall känslorna ta vägen.
Poeternas parnass bär syn för sägen,

det visar denna sajt och historiken:
poetens röst i samhällsretoriken
bespeglar politikens känslolägen.





i