-
(Eldmakaren skapar Liv. Ur sin verkstad
i sällskap med betydelsefulla Livkoltrastar
och kanariefåglar. Eldmakaren får människor att Bli. Till. Människor.
Och växa Kärlek. I en Ljusgård)
Du är Ljusgård. Kan man älska ett modigt men ytterst
skyggt Rådjurshjärta?
(Ja, jag kramar träd och är Skogsviskarens fjärilsdotter.
Upptagen i Rådjurens skygga skuggor.
med Nattfågeln ständigt vakande på min Oskylda Drömaxel)
Ibland med främmande slöjor över blossande kinder, förlorad i ett kodat, oförlöst Språkhjärta. Uti den ogreppbara Heliga, konstigheten. Utanförskapsinnanförs Språk. bland kastanjeträdets tysta kronor. (Här råder Allvarsamma Tysta samtal med Nattfågeln. Uppflugen i Innanförets skylande krona.)
Dina mjuka stråk. Dessa vackra Sanningshängen från Dig som ljuder mjuka Örnseglare för mig i vindspelen. Lämnar för mig som varsamma tecken i Huld. Med dig känner jag mig aldrig ensam.
(Därutanför råder vinterdagar. Och människogycklerier
i raka tigande, vibrerande, bidande, vita led. Led efter led. Jag förstår dom inte.)
(Jag är regn, natt och dag, apa, mamma, dotter, människa, kvinna, älskarinna, livskamrat, medmänniska, samtalspartner, trösterska, sorg, glädje, vardag, nörd, skogsmulle, höst, fest, blåbär, skog, allvar, narr, trygghet, kaos, med en Vinterblomma och Evighet fästad i själens kors)
Undan Världens Larm råder Du,
Kärlek, Ljusgård, allra käraste Eldmakare
Du är snöfall, höst, varma sommarnätter. Vin, vatten, bröd, gryning och skymning. Man, människa, medmänniska, tröstare, samtalspartner, livskamrat, trygghet, och glädje. Mjuka skogshallon, marsipan, choklad, lakrits, glass, solvarma smultron på strå, träd, musik, färg, fest och vardag, Konst, märkligheter, narr, bråddjupt allvar, mjuk, skratt, kaos, ordning, tårar, älskare, ord och mening.
Eldsångare, Dunviskare, Livson.
Med mig behöver du aldrig känna dig Ensam.
Du är min Åretruntjulfest, Min Måndag, Min Fredag, Min Guds KyrkoSöndag.
Du är Blixtarna ur mina lustfyllda (O)heliga höfter
Får jag var Din dikt, Din Bråddjupaste Sanning?
Får jag smaka din hårda honungskaka i min mjuka mun?
Du är mitt ögas brand.
När verkligheten är för trist att axla och fången
ska jag utöva eskapism på bästa abrakadabravis.
Får jag spara in ditt stjärnprydda skratt
i alla mina kommande gryningar? Får jag strö min Kärlek, allt följande
himmelsliv och erotiska drömmar utmed din jordprydda förtrollandekudde i en obruten, varsam och skyddande cirkel?
(Jag önskar att du alltid får somna och vakna lycklig oavsett)
Du är så Vackert Flödande Glödande.
Konstfull, Livsverkstadsmagisk, Strömförande.
Du gör mig så Elektrisk.
Får jag lov att vara Din Varieté, din Clown? Din dagligvaruhandel och ditt otömda skafferi? Din Drömmerska och Verklighetskvinna?
Din Trösterska, Din Stenbärare, Ditt Hokuspokus, Din synderska och Helighet?
Din Glödtänderska, Din Eldgiverska och Eldslukerska? (Tänt är det här)
Du flyttar mina schackpjäser, söker mina tystade teorier.
Startar. Eldflöden med Inbesvärjande mjuka händer ur mina hemligaste vårdkasar. (Trassla in tovor med dina magiska formler i mitt mjuka hår.)
Jag ser dig i allt Ditt Ljus
Jag ser dig i All Din Skugga
Allt du så förunderligt bjuder mig
Dom mjuka Sprången In i ditt Bråddjupa Röda Oförställda.
Allt ditt Liv. Alla Brandröda ljud och former. jag alltid vill Älska, Akta och Äkta
Du är flödande Liv, ljus och kärlek.
I den röda jorden under Natträdets tysta krona
ska härmed dom vita oändliga CirkelUren växa
obrutna I De Tystas Rymd
jag vill spilla över i ditt liv
och som jag varsamt vill dra upp
timma, efter minut, efter evighet för dig.
I soluppgång i skymning
Utan att bryta natten och dagen
Får jag lov. Att finnas. Inuti dina mjuka Innerligheter?
Ännu en Natt och Ännu en Dag? (Utanslutpunkt)
Vill du somna och vakna i mitt In?
I det allra Innersta Kärleksordet?