Vi har stängt av TVn.
Hela lördagskvällen försvinner i ett gemensamt skratt
och det känns att vi hittar tillbaks till varandra.

Gemenskapen var borta.
Försvunnen bakom sociala medier och varsitt hörn i soffan
och vi ser båda att vi nästan förlorade varandra.

Vi pratar om min sjukdom,
våra barn och våra barnbarn. Om hon som tog livet av sig
och den framtid vi aldrig  får.

Livet har givit oss så många hårda slag.
I natten bestämmer vi oss för att fortsätta tillsammans:
Förlorar vi varandra, har vi inget kvar.