En dysterkvist.
Barnet går i skogen och letar efter en kvist, som kan tänkas vara en dysterkvist.
Barnet frågar; -Är detta en dysterkvist?
Barnet vet inte, och det vet inte föräldern heller,
Från vilket träd, en dysterkvist härrör. Barnet har hört pappa kalla mamma för en dysterkvist förr. Därav inspirationen till denna lek, när de ändå är ute i skogen...
Och barnet minns!

Ett livligt barn springer i skogen.
Och letar efter en ysterkvist...
Barnet är ystert, men ord som dessa, används inte alltför ofta, tänker föräldern.
Föräldern tänker att en ysterkvist, är bättre än en dysterkvist.
I detta stycke handlar det om, ett annat barn, och en annan förälder. Visserligen uttalar inte barnet dysterkvist korrekt, men det blir ändå rätt på något sätt.
Positivt!