humlan står en annan bi
ett pollinerat kors på tvären
ruttnar gripen in till tjälen
yttrar av ett termiteri

är det inte du som säger det
det finns ju ingen andra vante
har du glömt din hemlighet
jag är kalles brorson fjante

din skuld som rutten lögnare
är en följdfrågas kumpan
höga visor av en ögnare
varje passkontroll är likadan

knekt av det sugande söta
asgamsamalgam i högvitt
sådant får min tvilling sköta
jag nöjer mig med ditt