Tårarna har runnit
på alla blad
Minnenas färg och glans skiner
Själarna är tysta totalt
Öronen har fastnat
på en sorglig ballad
Osynliga vågor smeker små stenar
dag och natt
Stranden firar
vattnets och vindens parad
En tung känsla letar
efter sitt namn i lexikonet
Resan i sanningens värld är inställd
av lögnens rövare
Inga frågor och inga svar
En kompakt tystnad och knasig häpnad
Kalla ylanden härskar
i nattens ensamhet
Trädgrenarna darrar
av chock och ovisshet
Trots sina skador
vill de inte lämna sina rötter
De skrattar ironiskt
åt stormens intriger
och inviger sina grannträd
i fredens hemligheter.