Mörkret lägger sig
tyst och stilla.

Kylan kommer,
ack så kallt det blir.

När jag sakta går i mitt hus,
känner jag kalla vinddrag,
trots att jag är ensam.

Jag känner blickar,
trots att jag är ensam.

Vem är det som viskar?
Jag är ju ensam...?
Inbillar jag mig?

Jag kryper sakta ner i min säng.
Drar täcket över huvudet.
Blundar.
Somnar.

När morgonen kommer
märker jag inte av den närhet
som skrämt mig igår.
Men när kvällen återigen säger \"hej\"...