Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
i can run at the speed of light. oh, wonderchild


blåsljud III

kan du tänka dig att jag
, som alltid har velat förstå vad det innebär att vara människa,
som har ältat och älskat, längtat och saknat,
sprungits och slagits, trevat och famlat
och levt så förbannat

kan du tänka dig att jag
nu även har burit ett barn.

Hon föddes en snöig morgon i februari
det gick nästan av sig självt
Som vågor genom kroppen när den födde ut det där barnet
jag bara låg på britsen bland alla barnmorskor och sköterskor
som fick bråttom och sprang hit och dit

och det gick en sekund, eller kanske en halv
Jag hann undra om det inte var färdigt nu
eller om det rent av var över innan det ens hade börjat
Så märkligt det hade varit, att snubbla på målsnöret
att nästan ha fått ett barn, men ändå inte
liksom, vad skulle man säga till folk

Sedan bölade en röst jag inte hade hört förut
men som jag direkt förstod,
den kallade på mig

och min kropp, som hade varit fylld av någon annan så länge, blev så plötsligt tyst och stilla
De la upp den lilla nya på min mage
och någonting tog vid och tag i mig

Det här och mycket annat tänker jag på en lördag eftermiddag
när solen lyser över viskans svarta vatten
men asfalten är torr: det blev vår i år också,
kan du tänka dig

När jag springer vädras hjärtat som en plastpåse i vinden
jag tänker på alla som jag älskar
och på alla som jag har
När det blåser finns det plats för dem




Fri vers (Prosapoesi) av Ms Lovecraft
Läst 65 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2020-04-19 17:16



Bookmark and Share


  Monika A Mirsch VIP
Ömt och varmt skriver du om din nyfödda - jag hoppas er allt väl - KRAM!
2020-04-19
  > Nästa text
< Föregående

Ms Lovecraft
Ms Lovecraft