himlen blöder 

är det fler än jag som ser 

hur bristningar har fyllts utav 

det röda 

teaterns man har lagt sig i 

en säng av dun 

i öst gör någon som älskat 

karriär i stora feta stråk ler 

det ansikte som formligen 

förändrade mitt jag 

men himlen den blöder 

blöder skaver glöder 

och det lilla i min människa 

har klättrat upp och genom 

bladens ek har handen trott 

den nuddat gud 

och skyn den var så annorlunda 

präglad ovan molnen 

där mormor  Palme

hällde tranbärssaft i glas utav 

kristall 

dimman tilltog efter promenaden 

den genom den stora staden 

där delar av min trygghet bott