Jag ligger på en ostörd strand
Min ömma rygg på pressad sand
Med ögon upp mot alla stjärnor
i mina öron bråkar tärnor
Fjärran över vattnets salt

Mitt i natten är det kallt
Men värmen bor uti min kropp
Den förliser när jag tar ett dopp
Stöper mig i vattnet som ett ljus
Döper mig i naturens hus

Sträcker ut mig på en dyna
Känner oron börja tyna
Sandkorn fäster sig mot huden
klär mig, gör mig luden
Skyddar ifrån vindens offensiv

En natt som denna skänker liv
Stärker och föryngrar jaget
Skänker kraft till själaslaget
Luften är ljuv och salt och ljum
Mjuk som fjädrar och havets skum