såg nyss en film som skulle illustrera nazismens ondska
filmen var ovanligt lång tre timmar och några minuter
efter en timme och ung tio minuter gav jag upp och växlade till
något annat ,vad berodde det på kan man undra.
För det första är jag alltför luttrad och eventuellt för gammal
för att svälja moralkakor hur välgjorda de än är. och denna var ambitiöst och hant
verksmässigt väl tillverkat. Anslaget var nog uppriktigt menat.
Det som nog störde var indelningen av goda och onda människor. Personteckningen
föreföll mig väl schablonartad. Och efter att sett ett antal spelfilmer på temat andra världskriget kan jag med eftertryck konstatera att det inte är mängden ketchup och teaterskjutna statister som gör en bra spelfilm Färgfilm är enligt min erfarenhet något av ett tveeggat svärd. Regissören bör se till att han lämnar något till åskådarens fantasi att fylla ut storyn med.
De moraliska implikationerna som filmen skulle belysa föreföll mig lite platta annat än att det aldrig kan vara fel att försvara sitt eget land mot utrikes aggression.
Det är inte omöjligt att jag glömt vad filmen heter dag som följer imorgon (finns på Youtube) Karo han som blev påve?