Mitt nattjag har jag aldrig träffat
men jag lever med hennes blånader på min kropp
hennes köldöken i mina hinnor
mitt nattjag känner till mina mörkaste rum
alla kryphål och luckor och lönngångar
hon vet allt
allt om mina slutna ögon
min kaktushud och min människohunger
jag lever med hennes spruckenhet i mina grottor
hennes älskare i min telefon

Snart är mitt hår ringar på vattnet
Snart är hennes fötter osynliga

Hon vandrar i en röd skog
Jag gömmer mig under en korpvinge

Min dubbelgångare har jag aldrig sett
men människor kommer till mig med berättelser
om de märkliga saker jag gjort och sagt
med hjärtat i givakt och frost i nackhåren
lyssnar jag på hennes fotspår
med hennes midnatt i min morgondimma
äter jag min frukost