Det behövs inga andra bubblor
än de som växer i mig när
ljus och skuggor leker under eken.

En ekorre kikar
fram och iaktar mig nyfiket
när den kilar upp och
ner för den skrovliga stammen.

Livet är champagne.

Vad annars ska jag jämföra med
när livet lyser och jublar?