Frågan lyder när jag begrundar just vad jag behöver...
Ska jag må bra av min filosofi...?
Eller ska jag förstå den som mest?
Kanske en kombination?
Hur jag än vänder och vrider...
Så kommer jag fram till...

Att jag vill ha kombinationen, när jag väljer filosofi,
men...
Om jag inte kan få det...
Så väljer jag förståndets filosofi....
Den förvirrar inte känslor,
och talar mer till själen...
Än om...
Jag valt en filosofi, som jag tror mig kunna må bra av...
Så har jag valt än mer, att uppmärksamma min brist!

Men om jag väljer förståndet...
Så blir det INDIVIDUALISERAT...
SPECIALISERAT på mig...

Anpassat efter bibelns ord; Du skall älska mig av hela din själ,
hela ditt förstånd...

Men om jag inte förstår...?
Hur kan jag älska till fullo?

Och det sägs att man inte kan älska någon annan,
om man inte...
kan älska sig själv!
Och om det är så...?
Så måste jag välja en filosofi, som älskar mig och mitt förstånd...
Och om jag nu gör det...
Då har jag nog kommit rätt!