Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Mitt eget foto :Copyright : Soligajag_1


Poesin gör mig hel

Jag vaknar upp ur min slummer när jag hör denna en maskin utanför fönstret som för ett sådant liv så mitt humör går upp och jag vill utbrista en massa haranger av ilska.

Varför måste dem alltid föra ett sånt oväsen på morgonen tänker jag och sedan hör jag något annat ljud .

Vad sjutton nu då. Är alla uppe i ottan idag ?

Kravlar mig upp ur sängen eftersom det pockar på nu från dem nedre delarna av kroppen.

Tar med mobilen och tittar nu på dem lysande siffrorna som visar tio och trettio ! Va ! Nej men så länge brukar jag aldrig sova och då menar jag aldrig! Jag är en morgon tupp . Har varit det sen jag föddes.

Minns än idag när jag kommer till köket på morgonkvisten där mamma står och gräddar plättar. Då är klockan 07.00 .

-God morgon min söta dotter säger mamma men hon säger Huomenta som det heter på finska.

Jag svarar Huomenta tillbaka och ger mamma en varm kram. Min älskade mamma som va mitt allt. Tankarna tar mig tillbaka till nuet och ser att jag fått ett mess och bestämmer mig för att ta en “egen dag” idag.



Inga måsten utan pyssla med det du vill. Sen behöver man inte heller pyssla med nåt alls, du kan kolla på film hela långa dagen. Tyvärr fixar inte denna person av det så bra , gör några saker till samtidigt som filmen är på. Som att ha laptopen på och skriva några rader på min novell “poesin gör mig hel” .

Timmarna har tickat iväg med vindens fart . Klockans visare är på fem strax och mörkret kommer att landa inne i vardagsrummet.

Plockar fram några extra ljusstakar och ljus så det känns mysigare på kvällskvisten.

Ljudet av en persons steg utanför dörren pockar på min uppmärksamhet. Jag smyger mig sakta mot hallen för att inte höras. Släcker lampan och står blickstilla i mörkrets sken.

Vem är det som står utanför och hur kom personen in ? Vem som helst kan inte komma in i trapphuset.


Sekunderna tickar iväg medans mitt tålamod börjar tryta. Ska jag ringa till någon om hjälp eller sätta mig på golvet och vänta tills personen gått. Nu hör jag att någon andas utanför dörren och plötsligt kommer det ett väsande ljud som säger : Hjälp mig , snälla !

Då öppnar jag brevinkastet och kikar ut och ser en mörk siluett som halvligger ner på golvet . Jag kan inte se vem det är så jag ber personen att säga sitt namn.

Men Hillevi , det är jag Joppe , släpp in mig.

Jag öppnar dörren på glänt och drar in min kompis som blöder ur ett sår på armen ser jag nu.

-Vad har du råkat ut för ? Säger jag , sedan tar jag tag i honom försiktigt så han kan komma in i vardagsrummet och sätta sig ner.

Jag rengjorde hans arm och la om ett bandage , la på en läkande salva och sa även att ett besök på lasarettet måste han göra. Sen bad jag honom berätta vad som hänt och laddade kaffepannan.


Du känner ju mig Hille att jag är en snäll kille , skulle inte kunna göra en fluga förnär. Jag satt på La Perla och drack min öl i godan ro när några brudar slog sig ner bredvid mig. Jag va nog lite påstruken så jag märkte inte att dem tog min plånbok förrän jag va på väg hem.


Utav en händelse hade en kompis till mig iakttagit detta och kände igen en av brudarna. Vi gick iväg efter dem för att se vart dem skulle gå när en av dem tar upp en kniv och börjar vifta med den mot oss.

Hallå brudar sa vi åt dem , jag har redan ringt polisen så ge tillbaka plånboken. En av brudarna kastade plånboken till oss och sa : Här har du men vi behåller stålarna.

-Det kan ni inte göra sa min kompis och kastade sig mot dem då en av brudarna kom mot mig och stack kniven i armen på mig . Sedan försvann dem iväg.

Nu har vi följt efter dem då jag kom ihåg att du bodde här .Min kompis står utanför , vi passade på att gå in när en av dina grannar kom hem.

Sen stod jag utanför din dörr ett tag.

Nu hade jag messat min son om hjälp som är en stor kille och kan karate. Nu pep det i dörrklockan och jag öppnade dörren , min son kom in. Hälsade på mig och min vän. Han Utbröt : Vad har du ställt till med denna gång mamma? Sedan började han skratta.

Haha. . på dig också sa jag. Min kompis behöver din hjälp.

Joppe berättade vad som hänt och min son Danilo sa att han skulle gå ut och kolla runt . Ge mig dina nycklar så jag kommer in sen.

-Min kompis står därutanför , Göran heter han.

Då började jag skratta högt !!

-Vad är det nu då säger min son ? Vi tar det sen säger jag.

Jag kommer snart säger min son.

Medans min son va ute och letade efter busen som hoppat på Joppe satt jag som i trans i soffan , stirrade in i väggen.


-Hallå , jorden kallar , jorden kallar sa Joppe och rörde vid min arm .

-Ja , ursäkta men jag kunde inte låta bli att skratta förut.

-Helt ok sa Joppe , har du något starkare än kaffe ?

-Javisst , jag hämtar lite whisky .


När jag kom med whiskyn såg jag att Joppe hade somnat , tittade på hans arm mer ordentligt nu och såg att det inte va så farligt , gjorde rent det ännu en gång och lindade den.


Nu kom min son in genom dörren med två poliser i efterkälken som utbrast på en gång . -Vilken kille du har ! Han kan verkligen springa. Vi sa åt honom att han har valt fel yrkesbana , han ska bli polis med sitt analytiska sinne och uthållighet.

-Ja ja, , sa min son och tackade poliserna för deras hjälp. Sedan kom dem in i vardagsrummet och gav Joppe hans plånbok som nu hade satt sig upp i soffan.

-Tack så mycket sa han.

Nästa gång borde du hålla koll på dina grejer och lite mindre utav den goda varan va sa dem och blinkade till med ögat.

Jag skulle komma ner till polisstationen för en vittnes utsago nästa dag.

Men hallå sa jag sen , , var tog Göran vägen ?? och började skratta igen. .














Prosa (Kortnovell) av soligajag_1 VIP
Läst 208 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2020-03-17 10:15



Bookmark and Share


  Solstrale VIP
Mycket underhållande och bra skrivet! :)))
2020-04-07

  ResenärGenomLivet VIP
Trevlig och spännande historia...bra berättat...
2020-03-17

  ULJO
Poesi är terapi
2020-03-17
  > Nästa text
< Föregående

soligajag_1
soligajag_1 VIP