Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En gripande dikt.


Det fula barnet

Vems fula barn är det? Jag tror jag vet.
Dess ägare är dock ganska arg.
Hon var korsad som en mörk potatis.
Jag ser hennes takt. Jag gråter hej.

Hon ger sitt fula barn en skakning,
Och skrik jag har gjort ett dåligt misstag.
Det enda andra ljudet är pausen,
Av avlägsna vågor och fåglar vakna.

Det fula barnet är smutsigt, otäckt och djupt,
Men hon har lovat att hålla,
Orolig med mardrömmar sover hon aldrig.
Och det fula barnet var jag...




Fri vers av Carl Johan Braumschweiger
Läst 316 gånger och applåderad av 5 personer
Utvald text
Publicerad 2020-03-19 20:29



Bookmark and Share


    Steff... VIP

* Spara som bokmärke
* Skriv en kommentar
* Skicka en privat kommentar
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share

Steff VIP
fattar noll, vad o varför o vem varför denna text?
2020-03-26

lodjuret/seglare VIP
Den där skrönan om att vara utbytt på BB, det ryktet var alltså sant. Hm, det ante mig, att det var ett rykte, och ingen eld utan rök...
2020-03-24
Applåder> Nästa text
< Föregående

Carl Johan Braunschweig
Carl Johan Braunschweig

Senast publicerade
Livet
Vita blommor
Morgontid
Det fula barnet
* Se alla
2020-03-26

    Steff... VIP
fattar noll, vad o varför o vem varför denna text?
2020-03-26

  lodjuret/seglare VIP
Den där skrönan om att vara utbytt på BB, det ryktet var alltså sant. Hm, det ante mig, att det var ett rykte, och ingen eld utan rök...
2020-03-24
  > Nästa text
< Föregående

Carl Johan Braumschweiger
Carl Johan Braumschweiger