Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Lida

det lever i allra högsta grad
försiktigt om natten
vänder till nästa svarta blad
förångar blod till vatten

tankar som inte vill leva
försakar mina sårade tvivel
skapar avgrund av en reva
läkt genom en själslig svivel

vackra du som en gång
fanns vid min sida
nu fängslad i kokong
där du ser mig lida

väntar till livet finner slut
brustet hjärtas eviga gnista
skrivet på blekt avrivet konvolut
till den dagen jag ligger i kista

men jag ska dra mig ur spiralen
min synder ska bida
krypa ur de omgivande skalen
och upphöra med att lida







Bunden vers (Rim) av Max Poisé
Läst 488 gånger och applåderad av 21 personer
Publicerad 2020-03-24 08:18



Bookmark and Share


    Jordnära
grym!
2020-03-27

  WyS VIP
Berör!
2020-03-25

  Nils-Robert
Mörker och smärta. Fint ordat.
2020-03-25

  bohemen VIP
Det finns mycket lidande i livet.
2020-03-24

    Lena Staaf VIP
Fin dikt om smärta och förlust. Kamp för att hitta ny tråd i tillvaron.
2020-03-24

  Solstrale VIP
skönt att läsa! en stilla bäck av poesi!
2020-03-24

    ej medlem längre
Mustigt, kraftfullt och så smärtsamt!
2020-03-24

    ej medlem längre
Berör innerligt!!
2020-03-24

  ULJO
Fint skaldat här.
2020-03-24

  Ewa-Britt Nilson VIP
Ja livet en tar
och drar en dit
det vill, oftast
kan man inget
alls säga till, bara
att hoppas på att
april kommer som
en glad drill...


2020-03-24
  > Nästa text
< Föregående

Max Poisé