är i mig själv
en grov skiss av kol

utsmetade raka linjer i en snårskog
all vind, träd, vatten och vass som skär

allt som vi tillsammans gav namn
mörtleken intill bryggorna

bryggor mellan måne och sol
bryggor mellan hav och land

sångerna om oss som gav växtligheten
alla fåglar som lyssnade i röd himmel

vi som såg gotiska danser häcka med oss
nakna oblyga händer vakna ögon

sluter mina ögon och ser dina slutna ögon
bäddens svala salva och välbekanta lunga