jag skriver bäst om natten
när takterna somnat
utom den enda
jag genom dagen
viskat till liv
bortom örat
bakom ögonen
under timmarna
som nu ligger utspridda
i mig
och utanför fönstret tystnaden
framför mig med sin långsamma last
som vi burit
låt mig gå in i dig inatt

timmarna tunga med nostalgi
kan du klä av dig
det är ingen här
utom ord som längtar klä dig
och kan du naken, om än nästan
dansa dig genom
och mig lär
utanför mitt fönster
timmarna börjar stå still
och sorgen över morgonen
mig snart mot natt
takten den tynar
i takt vår ro dig naken vi somnar i fatt