Du skickar brev
de säger att du fryser, att huden knottrar sig,
att havet
fortfarande är samma hav

men det ska komma tider
då ett varsamt ljus speglar sig i dig
och fönstret öppnas mot en vild park
där insekterna släcker all sin törst
och fåglar sveper vingar av gasväv
över mjölkvita ögon

och sorgen ska vara mycket långt borta
och idogt vaka över dig