Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sonett - Mot murfiguren



Från tornets glugg ses massor möta torgen
som solförsänkta blänker, ungdom rumlar
runt gatgalejstavernor, liv som tumlar
får lystnadskyss, får tårars vård, får korgen.

Som halvfigur jag murats bort i borgen.
I innanmäten femton fingrar fumlar
mot murken mitt, men murens munnar mumlar;
"se skänkar bak, se änkgemak, se sorgen."

Så höjes rösten, rest från valvets väggar,
så karvas manskontur i rosentegel,
ur springor talar murfigur däri.

Med kluven tunga, murdemonen eggar
att hamra handlöst hårt mot revors regel
tills tornet rasar halvt in, han blir vi.
















Bunden vers (Sonett) av anathema VIP
Läst 140 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2020-04-05 14:25



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

anathema
anathema VIP