det svåraste är att sätta sig ned
nej det svåraste är att börja
eller det svåraste är att
ens skriva något
utan att bli torr
i hjärnan
hjärtat
själen

avgrunden
där var mening
i meningslös utbrytning
föder försök förlöser känslor
av djupet men jag, som skriver
om blind för amygdalans vilda hets
inte hittar neuronernas vals i ton till dess lugn
mina knän böjda min själ min stol min pennas trubbiga

spets

och en dikt av något slag
ur skri ur vånda
ur tristess
ur kärlek
ur vilda
drag

formar ord
som vill
vara
jag