Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Varje dag en ny


Dag


Kämpade mig upp
genom mogondimmans trädgrenar
där molnen gled förbi solen

Allt var tyst
bara blåsten lät sina svallvågor
brusa genom bladknopparna

Vi vilade tysta bland urdruckna
kaffekoppar och nysatta tomatplantor
Mårbacka pelargoner sträckte sina blad

Aldrig hade vi varit så ensamma
aldrig behövt varandra så mycket
aldrig varit så rädda för varandra




Fri vers av DalElvan
Läst 45 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2020-04-18 11:14



Bookmark and Share


  MariaEvighet VIP
Ömsesidig törst, ömhet, andas dikten, livet. Tack.
2020-04-18
  > Nästa text
< Föregående

DalElvan
DalElvan