Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

... kom hunger#11

Jag minns hur jag började skära upp hundens buk
Ett långt snitt utan märkbart motstånd, där ovanpå matbordet
Men min hand stannade halvvägs; jag hade tappat aptiten när jag insåg att hunden var gravid
Minnet bleknar, ännu mer så alla ansikten, som ett gammalt och eldhärjat fotografi; kanterna är ojämna och svartfläckade av aska, en sjukdom som sakta letar sig in mot mitten
Det jag nu febrilt försöker bränna in i näthinnan är bilden av mig själv; den som aldrig tog en enda tugga




Fri vers av throughsenses
Läst 30 gånger
Publicerad 2020-04-18 22:31



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

throughsenses
throughsenses