Så som nedan

ridån

i skymningen föll

….. likt en gardin

sveptes jag in

i delarna av min skuld

MÖRKER

slog mig

växte som en böld

och bojade mig i järn

HJÄLP

Nej varken bot eller GUDS AMEN

rör ett finger.

* * * * * * * * *
TY FAN

med den skammens

alla klockor ringer

han har klätt mig

till sin skamfilade stjärna

den låste mig in

i sin plåga

med raspar och filar

in mot samvetet

den sig sågar ……

då ylar jag klent.

* * * * * * * * *

Stretsamt dock min ålder

framgent

med tiden

kroppen.... kavlat, format, å snidat

på bitarna de rysande

för i överlevnad jag krigat

fram på stigar

upp på vägen

med försoningar

i svärdets slida

när mot skammens förintelse

jag skall strida.






Gurra