Hon stryper mina ord
Pressar dem tillbaks
Till bröstet där de trängs
Min fulla bröstkorg sprängs
Statsman eller hemlös
Hon famnar dem alla
Kramar hårt, så hårt
Allt vi trott var vårt
Tills luften tar slut
Läget blir akut
Hon punkterar mina tankar
De faller sakta ner
Små bubblor utan mening
Omges av allt fler
Hon vrider mig mot jorden
Se hav och renad luft
Se alla våndas lika
DU ville ingen svika
Predikar för det jämlika
Hon tömmer mina lungor
På kraft och energi
Vill ha ork att skrika
Snälla släpp mig fri

©Malin Tyberg