Jag blir nöjd
att sitta med dig, gamle vän,
ännu lite äldre,
i trenchcoat och keps
på en parkbänk
med några ord
och en vindburen qin
i våra öron,
i den allestädes uttunnade
avlägsenhet
som är de sista åren,

och detta kanske t.o.m. i en dröm,
och denna kanske t.o.m. i en föreställning
om en dröm

Du, gode vän, har inte gjort vad du har kunnat,
men jag har gjort vad jag inte kunnat;

du genom att sträva hårt;
jag genom att slappna av djupt