Regnet kommer obönhörligen

det vet jag,

även om jag just nu knappast kan vänta

och bara andas i dammet.

Ibland är det en röst, ganska ofta är det så

eller musiktoner

som slår an och vibrerar loss

som när molnet inte längre kan

bära vattnet

utan släpper efter.

Regn faller, gråt sipprar, 

ibland forsar båda.

Bortom väntar stilla sinne,

rent och kanske rent av pånyttfött.