Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Osäkerhetens skörhet och skönhet

Där fjärilen inte längre flyger.
Där rävens tassavtryck i snö av silver aldrig mer. Aldrig mer.
Min längtan är i detta nu. Där de en gång älskat, eller trott sig älskat.
Naturen öppnar sig som mussla och jag kliver in i min egna drömvärld.
En skock fågelskrämmor på allé. Välkomnande.
Frestande sagoväsen så lockande nära.
När solen går ner, vem vet, vem vet.
Att sakta sakna. Den tid som var till låns.
Tittar i fotoalbum. Skratten, lyckan, romansen.
Brevväxlar med mig själv. Brev tagna ur dagboken.
Sårbar mitt hjärta om du bara knackar på mitt skal av rosa marmor, du ser. Osäkerhetens skörhet.
När lugnet äntligen omsluter mig. Jag vill vila i din blick. De ögon där vita tigrar förevigt förenar. Jag blundar och färdas genom berguvens beskyddande fjäderdräkt. Hon lämnar mig med en känsla av drottninglikt girlpower.
Jag vecklar upp min present inlindad i skogens mossa. En lapp med texten.
Var den du är. Bli den du vill vara. Jag tittar mot berguven för att tacka, men då var hon för länge sedan långt borta. Men hon hör nog min tår av tacksamhet som rinner längs min kind. Jag låter den färdas på sin resa, då vill jag inte störa. Kärlekens perenner. Jag ger oss en chans till. Vill du fortsätta på livets resa med mig?
Svarta massagestenar. Varma. Underbara. Med dina händers smekande. Vad kan jag då önska mig något mer. Ingenting. Detta är sagan med lyckligt slut. Jag kan lova att kärleken rastlös samtidigt passionerat älska i dimmans lagun.
Älskar. Älskar inte.




Fri vers av Black raven VIP
Läst 126 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2020-05-09 04:21



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Black raven
Black raven VIP