Jag valde inte det här, jag trodde vi skulle slåss men ekot studsade mot väggarna och jag fick inte luft där jag satt vid avgrunden och dinglade med benen.
Du var min lycka, du var min sorg.
Turbulens, frustration och styrka följde.
Draken flög högre och högre men du höll i snöret och du vevade in, om och om igen och jag var inte tillräckligt stark än.
Jag skapar lugn och du skapar kaos, när ditt kaos blir för stort söker du mitt lugn. Men du ser fortfarande inte.
Lär inget, ut och skapa nytt kaos.
Och jag är den som ska vara flexibel.....