Påskafton 1976

bodde jag med mamma och pappa

mina systrar Elina och Julieta

de kom i gryningen

pappa hade satt på kaffet
han hade på sig sin pyjamas
fyra män sprang in hos oss
satte en huva över hans huvud
band fast hans händer
förde ut honom
förde bort honom
men de glömde en sak
de glömde ta med sig helikoptern
som svischar i mitt huvud
mamma skrek
systrarna grät
helikoptern svävade
jag hade full kontroll
över mina armar och ben
Jag går till skolan
läraren rör på munnen
det kommer ljud
kompisarna på Pumper Nic
pratar med varandra
försöker överrösta ljudet
det är bara nätterna
som är tysta
då förs jag bort
ut över havet
dörrarna öppnas
det är inte du pappa
som ligger i säcken
det är jag
det är jag
som faller
mot havet
faller
faller
men träffar inte ytan
utan vaknar
med helikoptern i huvudet
jagar ljudet
med sprit
med sex
med droger
den kommer tillbaka
psykologen säger
att jag skall bli vän med ljudet
att rotorbladens ljud
är ljuv musik
jag lyckas inte med det
jag åker tillbaka
till Buenos Aires
till Avenida Frescati nummer 18
våning fyra
genom hallen
in i köket
jag hjälper dig
med det kokande vattnet
vi häller det tillsammans
över det nyrostade kaffet
jag väcker
mamma
Elina
Julieta
sedan lägger jag mig
i min säng
lyssnar

på tystnaden

som föddes före tiden

tystnaden

som befriar världen