Jag mår ju ändå helt okej
Allt känns ju helt okej
till och med ganska bra ibland
sådär så att man kan skratta hela kvällen
Ett glas två glas tre
det känns ju ändå helt okej
hur mörkt är det egentligen
oftast lyser ju solen
rakt in genom fönstret
Även på småtimmarna
ser man fortfarande månen
Ja till och med orden är ganska okej
De med
sådär okej att man kan skriva om
Annat än sorg och tvivelaktigheter
Att grubblande är en sidosyssla
vaknar inte upp med dig
Men det är faktiskt helt okej
sådär okej att ensamheten är
överkomlig och inte överrumplande
jag mår ganska bra ändå
men kulan genom bröstet
hugger till ibland
Gör sig påmind av oro
Så jag höjer volymen lite för mycket
dämpar tankarna för det är inte
Värt att ödsla tid på självdestruktivitet
men jag mår ganska okej faktiskt
Håller mig sysselsatt och så
det fina med småpratandet
halvhjärtade konversationer
är att det gör så mycket
För ett halvt hjärta
som får det att tanka på annat än
vad som gjort hjärtat halvt
jag mår ju ändå helt okej
Men det är okej att inte vara okej
jag bär ju på mörkret som ibland
känns fjäderlätt men ibland
tungt som betong