sökte bakom molnen
Någonstans
Bakom de högsta trädtopparna
Lägsta buskarna
Nånstans där
Emellan brosk och ben
Där ljuset bryts
Vid spektrumets ände

jag sökte så länge
Försökte hitta det hos dig
I ditt hjärta i dina lögner
i kramen i tryggheten
där längst in i hatthyllan på tåget
På väg hem 02.31
Vid vägens ände på morgonlöpet
Inte ens vid horisonten
inte bakom hörnet där vid stängslet

så jag började leta
Hos mig själv
Letade så länge så länge
genom minsta kapillär största ven
aortan från hjärtat
Bakom revben
I muskler i hjärnan i sinnet
Någonstans
Hos mig

Och där
fann jag den igen
den som sprudlar och bubblar och
Får en att le sådär oansträngt
Okonstlad
och bara helt
fantastiskt

Glädjen


det är hos dig själv
du finner roten
som rotat runt i bröstkorgen
sugit upp all näring och skapat
tomrum i bröstet
man självläker alltid själv