Själen, Draken, kamelen, lejonet och barnet
Själen
Mina ögon öppnas långsamt, jag har blivit vaken
Genom mina fransars dunkel kan jag skönja Draken
Jag som nyfödd själ har inte här ett eget val
Gör jag inte som han säger väntar svåra kval
Draken
Draken säger: ”på mitt fjäll står alla tingens värde,
intet nytt på tusen år så dra du dina färde
Bär mitt fjäll uppå din rygg som om det var din hud
Var du än går fram, ta aldrig av din värdeskrud”
Kamelen
Är det tungt så ska jag gladeligen fjället bära
Stora laster på min rygg är blott för mig en ära
Jag är en kamel och till min tro hör enbart detta:
draga vad än Draken vill ska dragas är det rätta
Lejonet
Öknens enslighet och torka gör min möda värre
Fjällen skaver mig och jag vill bli min egen herre
Lejon ska jag bli och inte längre höra till
Drakens ord ”du skall!” mot lejonhannens ord ”jag vill!”
Barnet
Ännu en förvandling finns dock kvar att genomgå
Jag skall åter bli ett barn och lära mig att stå
Skapa egna värden genom oskuldsfulla lekar
Vad jag gör i livet uti evigheten ekar