Men plötsligt ställde han sig upp

och sa utan att räcka upp handen:

”Jaha, det ska vara sirliga bokstäver

men skämten ska ha knorr

och kärleken sitt morr”

Vår fröken blev både förvånad och förvirrad.

Vi som var hans klasskamrater gapade.

Vi var ju bara sju år.

”Vad menar du?” frågade fröken.

”Äh, du förstår ju inte” svarade han.

Han vägrade att sätta sig.

Han stod och åt frukt i hörnet hela lektionen.

Äpple och banan.

Ibland mumlade han något ohörbart

eller slängde demonstrativt ett äppelskrutt i papperskorgen.

Hans pappa var dansk och hade bott i Christiania.