Pennan finner sin hand

hjärtat öppnar sin dörr

själen söker sin strand

väcker minnen från förr.

Solnedgången bländar än

den blick de båda fann

en längtan stod så stolt och ren

 invid de två vars hjärtan brann.

Nu förseglas stundens allvar

med en kyss så mjuk och öm

ett minne som alltid finns kvar

fast det kanske var en dröm.