Släpphänt vattenyta
Med det duger än åt
Skräddarna. ..

Som speglar sig på
de vandrade molnen

Och den gamla fattig
-stugan som nu blivit
Till hembygdsgård

För nybyggda villa
-ägare.

Borta vid den bortglömda
Branddammen växer sig
Slybuskarna starka

Grodorna är borta
Inget kväkande mer

Leken har upphört
Kvävande är tystnaden

Grodornas kväkande
Som varit de fattigas symfoni

I längtansfyllda vårnatter och
mornar. .. behövs inte mer?

Men Enkelbeckasinens knirp
och knorpande hörs än

Över knotiga Roslagstallar
och slumrande bronsålders
gravar

Allt är ännu inte förlorat
Om någonsin. ..

Bara förändrat på grund
av någonting?