Det var svårt.
Det var mycket jobbigt att ta sig hela vägen upp:
Den evigt slingrande, gröna trappan,
Som en mamba i enorma proportioner,
Med våningar i tiotal,
Och meter i hundratal.


Min kropp värkte redan vid foten av berget;
Smärtan slog till omgående;
Ormen utdelade sitt bett redan vid dess svans;
Symtom: Rinnande svett, kokande blod,
Slitande kött, kämpande huvud.

Men när jag nu sitter här, uppe i paradiset, destinationen,
Efter att utfört Herakles stordåd,
Och häller upp ett glas kranvatten för mig själv,
Så har det sällan smakat så gott;
För detta vatten har jag verkligen jobbat för.